Anna Troberg skriver i Aftonbladet om hur man kommer tillrätta med de problem som finns med hat på nätet:
”Det är inte raketforskning att skapa en bättre miljö på nätet, men det räcker faktiskt inte att skylla på någon annan eller att kräva hårdare lagar. Det är inte någon annans ansvar. Det är allas ansvar. Ditt och mitt. Varje dag. Alltid. Det finns inte någon lag i världen som kan befria oss från det moraliska ansvaret att agera goda föredömen för de generationer som kommer efter oss. Det är evigt.”
Kommentarer
Det är inte internets fel, nej. Internet är en del i kedjan som gör att det kan bli fel, men en del som är mycket användbar och därför inte lämplig att ta bort.
Tar man bort mobbarna slutar också mobbingen, men de är inte så lätta att komma åt, som tur är. Jag skriver ”som tur är” eftersom den anonymitet som skyddar mobbarna är samma anonymitet som skyddar sådana som helt enkelt inte vill framträda med namn – som jag -, sådana som inte kan framträda med namn för att de står under hot, sådana som t.ex. skulle få sparken om de framträdde med namn – whistleblowers, m.fl.
Den del som är lämplig att ta bort enligt mig är personuppgifterna. Om de som blev mobbade inte hade haft Facebook och/eller Instagram med bilder och namn på sig själva, och diverse detaljer ur sina liv, hade det här antagligen inte heller hänt.
Och även om det hade hänt, så hade det antagligen bara blivit så att deras användarnamn skulle ha ”mobbats”. Om någon skulle skriva att ”Ano Nym är ett riktigt idiotbögjävelfanskapsknullmongo” så skulle jag kanske bli lite sur, kanske skriva en något syrlig kommentar tillbaka, dock inte lika syrlig, men jag skulle inte ta åt mig, och jag skulle inte bli illa behandlad av vänner, arbetsgivare, etc. som tror på det som skrivits, för de vet inte att det är jag om jag inte sagt det till dem, och det reserverar jag för endast dem jag har absolut förtroende för.
Aftonbladet stänger sina kommentarsfält och skriker ”Granska skiten”.
Debatter där alla kan delta på lika villkor är inget de tjänar på. De vill själva styra samhällsdebatten och sätta agendan. Det går inte bra när kreti och pleti kan Twittra och kommentera och granska granskarna.
Det krävs inget geni för att inse att det bästa botemedlet mot skolskjutningar och terrordåd är att även människor som uppfattas som extrema får komma till tals och vädra sina åsikter utan att frysas ut och stämplas som idioter. Det absolut mest korkade man kan göra är att straffa någon som har en avvikande åsikt. Det marginaliserar dem och driver dem till extrema åtgärder.
Samtal, diskussioner och åsiktsutbyten är alltid gott för alla inblandade och har även en terapeutisk effekt. Alla vinner utom de tidigare mediemakthavarna som nu inte längre kan predika sitt budskap och stå oemotsagda i det offentliga rummet.
Mycket bra skrivet!